månadsarkiv: maj 2015

Köpt hus!

Det har varit en del smussel de senaste veckorna. Vi har nämligen rekat, fixat och donat med ett husköp och igår skrevs kontraktet äntligen på. 

VI HAR KÖPT ETT HUS! 

Efter den där visningen vi var på kände vi att detta är vårt. Sedan har det bara flutit på och nu är vi så förväntansfulla inför flytt i augusti. 

  

Hälsat på en ”myknobb”

I går var äntligen hela familjen frisk och kry så att vi kunde åka och träffa släktens minsting aka ”myknobb”. Alltså, det är helt fantastiskt hur små och söta bebisar är. Jag kan inte riktigt fatta att han är här nu den lille godingen. Han var så söt och verkligen en blandning av sina fina föräldrar. Han har ögon efter sin mor, näsa efter sin far, mellan näsa och mun av sin mor, mun efter sin far och haka efter sin mor. Det var liksom lite vartannat parti. Det är ju helt otroligt också hur gott små bebbar luktar, skulle kunna sitta där och sniffa på honom i timmar.

På vägen dit i bilen diskuterade vi det faktum att barnens mormor och morfar är nykomlingens farmor och farfar, det är ju lite snurrigt hos barnen det där… Felix undrade då hur mormor möjligen kunde se ut nu när hon blivit farmor??? Han kom dock fram till att det inte var någon skillnad efter besöket som ägde rum hemma hos mormor och morfar. Det var ju en himla tur.

Vi passade på att fira min fina mamma igår, ett lite tidigt morsdagsfirande blev det med andra ord. Detta finna halsband fick hon av oss barn:

  

 

 

Examensarbete

I dag var dagen för redovisning och jag måste säga att jag är helnöjd med resultatet av dagen. Det var himla kul att ta del av några av de andras arbeten men också en stor lättnad att ha fått gjort sitt eget och det med bra resultat! Ett VG kammade jag hem och sista checkboxen känns nu ifylld. 

Den sista 1,5 veckan kan man nu nöjt glida med och bara njuta. Så skönt! 

Ikväll firar jag med ett glas vin (som sig bör) och kopplar av i soffan utan en enda tanke på uppgifter, redovisningar och saker som bara måste bli klara. 

Jag har verkligen haft två härliga, stressiga, innehållsrika och underbara år i skolan. Det bästa av allt är såklart vännerna jag hittat. Den där bonusen man inte räknat med när man satte sig i skolbänken som har kommit att betyda så himla mycket. På fredag ska jag ”förfira” med mina brudar och på torsdag nästa vecka smäller det, underbart! 

  
Här på väg mot första skoldagen, helt oanande om vad och framförallt vilka som väntade! <3

Faster Anna!

Jaaaaa, tillslut blev jag äntligen faster. Det blev en lång väntan då den lille valde att stanna inne i magen hela nio dagar längre än beräknat. 

Vi väntade, väntade och väntade men väntan var ju inte värst för oss utan för de nyblivna föräldrarna såklart! 

De har verkligen gjort ett fantastiskt jobb och vi ser så mycket fram emot att träffa barnens kusin. <3

  
Klara hittade denna typ i samma stund lillkillen föddes och kom ut och sa: – Mamma, denna kan Emil och Mys bebis få! Hon tycker tydligen att han ska bli ÖIS:are, det tror vi farfar T (våra barns) gillar. Kusinens farfar och farmor har redan varit och lämnat en Arsenalkostym till den lille, de ska ju lära sig i tid som det så fint heter. 

Snart tar jag examen!!!

Nu är vi verkligen inne i slutspruten i skolan, så himla skönt!

Jag är verkligen så laddad inför att börja arbeta på riktigt nu i sommar. Lite tråkigt är det ju såklart att det blir jobb hela sommaren för min del men det är ju så det är när man är ”nyexad”. Barnen kommer i alla fall att få många lediga veckor denna sommar tack vare pappa Js arbetstider samt hjälp en vecka från farmor.

Det allra bästa med att vara färdig är att man slipper att ha stressen över alla uppgifter som ska in samt att det trillar in lite mer pengar i slutet av månaden. En annan bra sak är att man kan börja läsa lite mer böcker, för nöjes skull igen, jippi!

Denna bok vill jag sätta tänderna i:

9789164204479_200_flickan-framfor-muren

Bildkälla: bokus.com

Trasig TOA!

Jag är så trött på standarden vi har i vår lägenhet! Jag vet att jag tjatar om att jag vill flytta och att jag längtar så sjukt mycket härifrån men ja, så är det ju!

Förra helgen hade vi ju kalas för K och bara timmar innan gästerna skulle dyka upp pajade toaletten. Vad falls. En panikslagen mamma (själv hemma med K) såg hur vattnet fylldes upp i ryggen på toastolen samtidigt som ett rör?!? upptog platsen i min vänstra hand. Jag lyckades stoppa flödet genom att trycka ner röret i troligen rätt hål. Sedan ringde jag barnens farmor och farbror undrade om de möjligtvis var i närheten av Skövde, det var de inte! Det rann i alla fall inget vatten så jag låste dörren till toan utifrån och sedan fick hela kalaset och katten Majsan turas om på lilla toaletten.

Pappa J fixade toastolen lite halvt provisoriskt men den funkade i alla fall, tills igår. Jag var själv hemma med barnen och F kom informerade mig om att: -Mamma, nu är toan trasig igen!

Jag muttrade (som sig bör) åt gammal skit, nytt hus och flytt… F talar om att det där huset med trädkojan, det vill han ju bo i (budgivningen vi förlorade sist). Stunden efter mös vi i soffan drömmande om hus, trädkojor och livet som komma skall.

I dag ringde mamman hyresvärden för en felanmälan och det är nog den enda fördelen som finns, att man bara ett telefonsamtal bort har någon som kommer och fixar biffen. När detta sker är dock oklart, de är inte kända för att vara snabba precis.


Med trollstavar i högstahugg framför Harry Potter!

 

Man bara måste ha ett hemnetobjekt

När man är totalt less på sin bostad och febrilt letar efter sitt kommande hem lägger man otroligt mycket tid på att boka visningar, åka på visningar, kontakt med mäklare, banker och gud vet vad. Mest tid lägger man nog ändå på hemnet. Alltså jag är där inne och scannar av utbudet flera gånger om dagen (vanligtvis i samband med toabesök). 

Vi har ju förlorat två budgivningar hittills och säkert varit på närmre 30-40 visningar. Alltså ibland känns det bara så seeeeegt! 

Sedan vi förlorade senaste budgivningen (typ två månader sedan) har det känts så hopplöst. Det har varit två månader utan ett nytt objekt att boka visning för, åka på visning för, planera möblering, ny färg, tapet och möbler… Ja, jag flyttar i huvudet in i huset redan innan visning. 

Efter det däringa stilleståndet på två månader finns återigen ett objekt ute. Det är verkligen så att jag bara måste ha ett hemnetobjekt i tanken. I veckan som kommer blir det visning, hurra! Äntligen är man igång igen. Hoppas dock det är huset är köpt snart så man får börja förverkliga alla planer. 

  
En av alla sparade inspirationsbilder som finns i min mobil. 

Bildkälla: mio.se

Smarrigaste firren

I dag har jag och barnen lagat smarrigaste firren till lunch. Jag googlar gärna recept och inspireras för att sedan bara slänga i hop det efter eget huvud. Jag tror knappt jag följt ett recept till punkt och pricka sedan hemkunskapen i skolan. 

Till dagens fisk behöver du det här:

Filéer av torskrygg, 1/2-1purjolök, 1-2 morötter, 1/2 citron, 2,5 dl créme fraische, 2,5 dl grädde, timjan, citronpeppar, salt och peppar

Såhär gör du:

Tag fram en ugnsform. Lägg i valfri mängd torskryggfilé (vi tog sex stycken), salta och peppra. 

  
Skär upp 1 liten purjolök och en stor morot. Koka i hop en sås enligt nedan:

2,5 dl créme fraische, 2,5 dl grädde, 1 msk maizena. Krydda med saften från en halv citron, timjan, citronpeppar, peppar och salt efter behag. Koka upp under omrörning. 

När såsen kokar häll i  den hackade moroten och purjolöken, låt koka 5 minuter. 

  
Häll såsen över fisken, strö över västerbottenost och in i ugnen, 200 grader i 15-20 minuter. 

  
Klart, servera med potatismos! 

  

Klara 3 år

I dag fyller vår älskade lilla Klara hela tre år! Det är alltså tre år sedan i dag jag på förmiddagen hotade med att skjuta någon om inte förvärkarna övergick till ”the real deal”. Jag och Felix lagade köttfärssås och spagetti med fetaost- och tomatsallad och bjöd Frida på käk. På väg till förlossningen strulade insättandet av Fs bilbarnstol lite för Frida och jag var lugn som en filbunke och fixade till det under förvärksarbetet (som jag trodde det var) Det är också tre år sedan vi hämtade upp en ”pisseblöt” (av regn) pappa J på den där parkeringen vid grillen i stan.

På väg in till den där förlossningen ringer en telefonförsäljare som är ivrig att sälja nån form av nytt elavtal. Jag tackar liksom nej och säger att jag är litegrann kanske på väg till mig egen förlossning. Han skriker lycka till och slänger på luren i örat på mig.

Min mamma och barnens fina mormor stämplar ut från jobbet och joinar oss nere på förlossningen där jag vill bli undersökt och kanske få något att sova på och sedan kan jag åka hem igen. Barnmorskan meddelar att hem det ska jag inte åka utan en bebis. Jag blir chockad! Klockan är då strax efter 16.00.

Två timmar senare kommer Klara som ett skott ut till allas förvåning. Hennes förlossning är så olik den jag tidigare varit med om, allt bara flyter på och snabbt går det.

CIMG6315

Sista bilden på magen.

CIMG6357

Klara bara någon timma gammal.

CIMG6371

En stolt tvåbarnsfar.

CIMG6397

Äntligen hemma hos storebror.

Jag minns det som det var i går hon kom till världen samtidigt som jag känner som så att hon alltid funnits hos oss.

Klara, den glada, kavata, pratiga, starka, modiga och härliga tjej vi har fått äran att bli föräldrar till. Hon som i dag haft kalas och delegerat ut lekandet med hela handen åt släktingarna. Hon som har de mest underbara tankar och funderingar ett litet barn kan ha. Vår älskade dotter, vi är så glada att just du kom till oss och att vi får dela livet med dig. Stort GRATTIS på 3-års dagen!

      

Det blidde ett babynest!

I kvällarna två har symaskinen gått varm här hemma. Jag sa ju något om att jag skulle sy ett babynest till mitt kommande syskonbarn och visst blev det ett tillslut. 

Allt material är återbrukat vilket jag tycker är extra kul. Tyget är exempelvis ett av barnens gamla påslakan som nu fått en ny uppgift. 

   
 

Jag är jätte nöjd över resultatet och man kan väl säga att pappa J och barnen verkligen gav mamman bästa Morsdagspresenten förra året. Jag bara älskar den där symaskinen!