Hur mår jag?

Denna graviditet har hittills varit något utöver det vanliga. Jag har ju två tidigare graviditeter att jämföra med. Första med F var väldigt skonsam och jag mådde inte alls speciellt dåligt fysiskt. Det var ju däremot en tung graviditet psykiskt då vi på rutinultraljudet fick veta att något var fel med hans njure. Läget kring den blev ju först helt klart när Felix var ett  år och han ”friskförklarades”.

Graviditet nummer två med K var tung. Jag mådde väldigt illa första halvan och andra halvan var full av sammandragningar och ont i fogar. Ingen solskenshistoria precis och det var tufft att ta hand om en 1-2 åring samtidigt. Med hjälp av vänner och familj flöt det ändå på och vi kom ju i mål tillslut som skönt var.

Denna graviditet då, jaaa… den har liksom varit ganska jobbig. Trötthet delux, illamående från helvetet och vilken dålig energi jag haft. Jag orkar knappt upp till jobbet på morgonen trots att jag sovit sedan åtta kvällen innan (bortsett från X antal besök på toa, så jäkla kissnödig).

Illamåendet är inte av denna värld… FY! Jag var hemma från jobbet en vecka då jag inte kunde röra mig utan att kräkas. Fick Lergigan comp utskrivet och det hjälpte. Jag har fortfarande mått illa näst intill hela tiden men det har varit hanterbart. Förra veckan (graviditetsvecka 13) tycker jag illamåendet stegrat igen, det blir värre och denna veckan har det varit usch… för någon timma sedan kräktes jag upp frukosten.

Vi kämpar alltså på så gott det går och mår väl inte direkt jättebra men det här är så spännande. Att vi ska få tvillingar… jag fattar det fortfarande inte!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.