Förlossningsberättelse, del 1.

9/5 2012.

06.32 – Jag vaknar upp av sammandragningar och känner att jag bara måste gå på toaletten nu, jag kissar på mig snart. Kikar på klockan och kilar in på toa. Väl där bestämmer jag mig för att krypa ner i ett varmt bad. Jag är så sjukt trött på dessa mesiga värkar som jäklats med mig till och från i ett par dagar.

08.00 – Ropar på pappa J, Felix har vaknat och jag känner för att gå upp ur badet. Lägger mig i sängen och värkarna fortsätter men är fortsatt mesiga men kommer regelbundet var tionde minut. Ligger där och önskar att det smärtan ska stegra och att sammandragningarna ska bli tätare så att förlossningen kan dra igång nån gång.

09.00 – Jag har nu klockat sammandragningar var sjunde minut så de kommer tätare men ökar fortfarande inte i styrka. Ringer min mamma som jobbar på BB och talar om läget, hon skall ringa mig åter efter ett möte klockan elva.

10.30 – Ja ha… Där dog värkarna ut igen och nu är de helt borta. Blir riktigt ilsken på alla förvärkar och tänker att här går ännu en dag utan bebis. Känner mig trött och somnar.

11.00 – Min mamma ringer och jag tvingas meddela läget, är sur och bitter!

12.00 – pappa J meddelar att han visst måste sticka iväg tidigare då han har ett tandläkarbesök innan jobbet. Jag blir om möjligt mer irriterad och bloggar om min skitdag. Skickar meddelande till kompis Frida då vi tänkt att vi ska göra ett nytt försök med bullbaket jag ställt in kvällen innan på grund av förvärkar.

13.00 – Felix vaknar från sin middagslur och vi intar köket. Disk och matlagning står på schemat. Värkarna börjar som smått att komma tillbaka. Inte heller nu är de smärtsamma men kommer regelbundet.

14.15 – Frida knackar på, jag har fortfarande regelbundna värkar och de tycks komma tätare och tätare. Maten är klar och vi slår oss ner för att äta. Jag känner att värkarna tätnar ganska snabbt och blir nojig. Kanske är det bäst att ringa J och tala om att jag inte vill att han ska jobba idag utan följa med till förlossningen istället?

Ringer åter upp min mamma och talar om läget, säger att jag ska skjuta någon om det är ytterligare ett falsklarm vi tampas med.
Ringer förlossningen och meddelar läget samt att jag vill komma in för en bedömning, är mer än välkommen när jag önskar.

15.06 – Vi plockar upp J på en parkering i stan. Jag tycker att tiden är ironisk då hans skift går på just precis 15.06. Mina värkar kommer tätare och tätare men ökar fortfarande inte i styrka, jag vet ju att riktiga värkar gör JÄVELONT men dessa små fisiga sakerna är ju ingen konst att stå ut med. De är dock väldigt täta och det känns bra att vi är på väg in till förlossningen för en bedömning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.