Två olika förlossningar.

Jag blev inspirerad av fina Carolina som gjort en jämförelse mellan sina båda förlossningar så jag ville göra en liknande jag med!

Förlopp:

Med Felix startade värkarna ”pang boom”, kom tätt redan från början men var oregelbundna i grad av smärta. Vi åkte in till förlossningen efter ca tre timmar på hemmaplan och när jag kom in var jag öppen 2 centimeter och hade en liten kant på livmodertappen. Två timmar senare var jag öppen 3 cm med utplånad tapp och vattnet hade visst gått utan att vi lagt märke till det, jag startade med lustgas. Ytterligare två timmar senare var jag öppen 5 cm och bestämde mig för en EDA. Jag hann bara få EDAn och tio minuter senare var jag fullt öppen och fick krystvärkar.

Med Klara hade jag känt av förvärkar till och från i en veckas tid, inga värkar som gjorde direkt ont men de var jobbigt att ta hand om barn, hushåll och allt som hör där till samtidigt. Jag hade svårt att sova och som mest intensiva blev förvärkarna under dagen innan samt dagen för förlossningen. Jag bestämde mig för att jag ville åka in till förlossningen då värkarna kom tätt (med cirka tre minuters mellanrum). Värkarna gjorde fortfarande inte direkt ont utan var förvånansvärt hanterbara.
Jag förväntade mig att få åka hem igen med något att sova på men undersökningen visade att jag var öppen 3 cm och värkarna koma allt tätare. Även här varierade värkarna i grad av smärta men var inte alls i samma kaliber som under Felix förlossning.
Två timmar efter inskrivning var jag öppen 4 cm och barnmorskan tåg hål på hinnorna så vattnet gick då hon satte en skalp-elektrod. Här stegrade värkarna rejält och jag fick en halvtimma senare känslan av krystvärkar blev då undersökt igen och fick beskedet att jag var öppen 5-6 cm och att jag inte fick hjälpa till att krysta.
Skrek att jag var tvungen att skita och ut kom ett huvud till allas förvåning.

Krystningen:

Med Felix krystade jag i ca två timmar. Jag hade tack vare EDAn svårt att känna när jag skulle krysta och fick vägledning av barnmorskan. Det kändes som allt slit inte gav något resultat och jag tog i för kung och fosterland gång på gång på gång. Huvudet kom tillslut ner men gjorde resan in och ut och in och ut en herrans massa gånger och jag trodde aldrig jag skulle bli klar. Jag ville ge upp.
Tillslut slutade huvudet att åka tillbaka in och fastnade istället i öppningen och det brände som fan i mina nedre regioner. Här tog jag i så jag sprack (bokstavligen) och ut kom tillslut huvud och en krystning senare även kroppen. Puuhh…

Med Klara han jag inte fatta vad som hände utan jag hade ju för avsikt att skita och ut kom istället hela huvudet ”poff”…
En krystning till och så var hela lilla Klara ute. Förvånad var namnet.

Smärta och smärtlindring:

Med Felix upplevde jag smärtan som otroligt stark, tät och intensiv från första stund. Jag gick in i någon form av trans och var knappt kontakt bar alls. Jag tyckte att jag hade värk hela tiden och någon paus att återhämta sig på tyckte jag inte existerade. Hemma duschade jag för att lindra smärta så också väl inne på förlossningen. Gick sedan över på lustgas och det var skönt att få susa bort…
Värkarna stegrade och blev intensivare och intensivare och smärtsammare och smärtsammare. Beslutade mig som sagt för en EDA i tron om att jag skulle få lite lugn och en chans att samla lite kraft. Istället startade krystvärkarna som jag föredrog. Jag är här mera med och jag minns detta tydligast under hela förlossningen.

Med Klara var värkarna till en början inte alls lika intensiva och jobbigt smärtsamma. Jag väntade hela tiden på ”de riktiga värkarna”. Jag hade en tydlig paus mellan värkarna där jag kunde återhämta mig och ladda inför en ny värk. De stegrade tillslut snabbt och blev smärtsammare och smärtsammare. Ca 30 minuter innan Klara föddes kom tårarna för nu mindes jag hur jävla ont ”riktiga värkar” gör. Jag var ändå helt medveten om att det kommer ta tid och jag kommer få stå ut så det är bara att kämpa på med lustgasen. Bad tillslut om en EDA men hann inte få den då jag helt plötsligt krystade ut Klara under förberedelserna.
Jag minns hela förlossningen tydligt och upplevde inte mer än en halvtimma som riktigt jobbig.

Felix bara några timmar gammal.

Klara bara några timmar gammal.

2 reaktion på “Två olika förlossningar.

  1. Elin / Mamma till My ♥

    Kul o jämnföra 🙂 Så lika men ändå så olika.

    Jag ser fram emot min nästa förlossning i framtiden, och se hur den blir, med tanke på att jag hade en drömförlossning med My. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.